Bra hälsosamma dieter

I dagens samhälle översköljs vi av dieter och tips för hur vi ska bli smalare, hälsosammare och/eller tappa våra extra kilon. Om man inte är utbildad dietist kan det vara svårt att veta vilka hälsoråd man ska ta till sig och vilka man ska strunta i. Först och främst bör man konstatera att en diet som fungerar perfekt för en person, kan fungera uselt för en annan. Våra kroppar liksom vår metabolism ser olika ut och alla dieter bör därför endast tillämpas i den mån som ens egen kropp trivs.

Först ut bland dieter som har gjort sig kända för att ge långsiktiga resultat är dieten som kallas ”The Mayo Clinic Diet”. I stora drag går dieten ut på att man genom att förändra sin ohälsosamma livsstil ska nå långsiktiga resultat med ett hälsosammare liv som följd. Dieten grundar sig i en näringspyramid som dess utövare uppmanas följa. Näringspyramiden uppmanar att frukt och grönt följt av kolhydrater ska vara den största delen av ens matintag följt av mindre mängder av protein, fett och sötsaker.

Medelhavsdieten

En annan diet som länge hyllats för dess positiva effekter på människors hälsa är medelhavsdieten. Dieten går ut på att precis som det låter äta mer som människor i medelhavsländer gör där till exempel fisk och skaldjur, baljväxter och grönsaker, nötter och fröer samt olivolja utgör grunderna i dieten. När det kommer till kolhydrater ska fullkornsprodukter som fullkornspasta och fullkornsris helst ersätta de kolhydrater som man ätit tidigare. Maten man stoppar i sig ska helst även vara så fri från socker och konserveringsmedel som möjligt.

Då råvarorna som används i medelhavsmat är fulla av näring med mycket vitaminer och fibrer som är bra för matsmältningen håller man sig i regel mätt på medelhavskost länge. Här har vegetabiliska proteiner som bönor och linser en viktig roll då det i regel är mycket nyttigare för kroppen att få i sig protein genom baljväxter än att äta exempelvis rött kött. Denna typen av mathållning har visat sig ha positiv effekt på blodvärden och därmed minskat risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Att bli flexitarian

Flexitarian beskriver de som inte fullt ut vill utesluta animaliska produkter som kött och fisk och bli vegetarian men som ändå vill minska sitt köttätande. Teorin om att det skulle vara mer hälsosamt att vara flexitarian än köttätare grundar sig bland annat i statistik som visat att flexitarianer i genomsnitt väger 15 % mindre än köttätare. Dessutom har de som skär ner på sitt köttätande mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer samt har visat sig leva i genomsnitt 3,6 år längre än köttätare.

Teorin går ut på att man i huvudsak följer en vegetarisk kost där man utesluter olika typer av kött och fisk, men att man när suget verkligen slår till kan njuta av en bit kött eller fisk. En av anledningarna till att denna diet har gett så goda resultat är att den är lättare att följa än många dieter då den inte helt förbjuder en från att äta någonting. Sammanfattningsvis är det viktigaste att äta efter dina egna förutsättningar så att du mår bra.

Johaan Fendig